Frågor om vår kapitalförvaltning

Vilket uppdrag har Andra AP-fonden?

Svar:

Andra AP-fonden förvaltar delar av det så kallade buffertkapitalet i det svenska pensionssystemet. Vårt uppdrag är att långsiktigt maximera avkastningen på det förvaltade pensionskapitalet. Buffertkapitalet är en reserv som ska användas till pensionsutbetalningar under perioder då befolkningsutvecklingen i Sverige sätter särskilt stor press på pensionssystemet. Detta innebär att fonderna har som främsta mål att över tiden minimera konsekvenserna av "bromsen" (den automatiska balanseringen) i pensionssystemet, det vill säga jämna ut de underskott som kan uppstå mellan inbetalningar av persionsavgifter och utbetalningar av pensioner. Över tid kommer det finnas perioder då buffertkapitalet byggs upp men också perioder då det måste tas i anspråk.

Hur stor andel av pensionssystemets kapital förvaltas av Andra AP-fonden?

Svar:

Tillsammans med de övriga buffertfonderna AP 1-4 svarar vi för cirka 10 procent av pensionssystemets samlade tillgångar. Av dessa utgör Andra AP-fonden ungefär en fjärdedel. Cirka 90 procent av pensionssystemets tillgångar har alltså ingen exponering mot de finansiella marknaderna.

Varför finns det fyra buffertfonder (AP-fond 1-4)?

Svar:

Nuvarande system sjösattes 2001. Det föregicks av mångårig analys av expertis på området. Slutsatserna pekade på:

1. Behovet av att sprida riskerna i flera fonder istället för att lägga allt kapital i en enda fond.
   Sett mot bakgrund av de senaste åtta åren kan vi konstatera att avkastningen varierar mellan de fyra AP-fonderna. Hade till exempel hela buffertfondkapitalet förvaltats av den fond som under dessa år haft den sämsta avkastningen hade det totala buffertkapitalet nu varit väsentligt mindre. Detta understryker betydelsen av att sprida riskerna.
2. En annan viktig faktor som lyftes fram i det förberedande arbetet var att det var angeläget att inte ha för stora fonder, eftersom det är viktigt med flexibilitet på finansmarknaderna - det är lättare att lägga om investeringsstrategi i en liten portfölj än i en stor.
   Detta är något som visat sig relevant under de senaste årens dramatiska förändringar på världens kapitalmarknader då bland annat likviditeten starkt begränsades.
3. Analysen visade också på att konkurrens mellan fyra fonder skulle bidra positivt till den samlade avkastningen.
   Trots de begränsande placeringsreglerna uppvisar AP-fonderna en tydlig spridning vad gäller avkastning över årens lopp. En utvidgning av placeringsreglerna skulle vara positiv och sannolikt bidra till att öka denna spridning.
4. En viktig del för etablerandet av fyra fonder låg också i att statens inflytande över fonderna inte skulle användas som ett partipolitiskt styrverktyg.
   Genom den uppdelning som gjordes begränsades statens inflytande. De fyra fonderna agerar idag självständigt på de finansiella marknaderna och bidrar till utvecklingen av frågor avseende miljö, etik och bolagsstyrning.

Vilket mål ska Andra AP-fonden nå?

Svar:

Vårt mål är att nå 5 procents real avkastning per år, vilket medför att vi kan uppfylla vårt uppdrag i pensionssystemet.

Hur förvaltar Andra AP-fonden kapitalet?

Svar:

Fördelningen i portföljen beror på vår långsiktiga placeringsstrategi för att över tid kunna uppnå det reala avkastningsmålet på 5 procent per år. Cirka 75 procent av kapitalet förvaltas internt, av våra egna medarbetare. Resterande kapital sköts av externa förvaltare i finanscentra runt om i världen. Cirka hälften av kapitalet förvaltas aktivt. Resten förvaltas passivt eller semipassivt, vilket innebär en indexnära förvaltning.

Hur ser den långsiktiga avkastningen ut?

Svar:

För den senaste femårsperioden uppnådde AP-fonderna en genomsnittlig, årlig nominell avkastning på 3,4 procent. AP-fonderna har därmed lyckats bättre än många mycket stora och välkända fonder som exempelvis Norska Statens Pensjonsfond (fd Oljefonden) och CalPers från USA, vilket redovisas i McKinseys utvärdering från 2009. AP-fonderna har även gått bättre än snittet i PPM sedan starten, 2001.

Av vårt uppdrag följer att vi är långsiktiga förvaltare. Det kan därför vara rimligt att buffertfonderna utvärderas på längre sikt än åtta år, i synnerhet eftersom det varit två omfattande börsras under perioden. Detta är något som bland annat Finansutskottet pekar på i sitt betänkande rörande AP-fonderna under perioden 2001-2008, som lades fram i november 2009.

Andra AP-fondens snittavkastning under perioden 2001-2007 visar att vi har lyckats nå vår målsatta avkastning. Vår genomsnittliga avkastning under denna period uppgick till 6,7 procent (McKinseys utvärdering, 2009). Börsraset under 2008 har påverkat vår liksom de flesta andra finansiella aktörers verksamhet mycket negativt. Under 2009 har en betydande återhämtning gjorts av portföljens värde.

Hur har fonden gått i år?

Svar:

Andra AP-fonden redovisar för helåret 2009 den bästa avkastningen sedan fonden startade på 20,6 procent, vilket motsvara 34,9 mdkr. Fondkapitalet uppgick till 204,3 mdkr den 31 december 2009, vilket innebar en ökning med 31 mdkr jämfört med föregående år.

Hur mycket kostar förvaltningen?

Svar:

Förvaltningskostnaden beror på val av tillgångsslag och placeringsstrategi. Detta skiljer sig åt mellan AP-fonderna och beror på hur stor del av kapitalet som förvaltas internt respektive externt samt hur stor del som förvaltas aktivt respektive passivt.

Hur står sig Andra AP-fondens kostnader i en jämförelse med andra pensionsfonder?

Svar:

Sedan 2004 har vi årligen bett en extern utvärderare, CEM, att jämföra oss med liknande pensionsfonder över hela världen. Utfallet av dessa jämförelser har visat att vår verksamhet är kostnadseffektiv. Sedan 2006 ligger Andra AP-fondens kostnader klart under snittkostnaderna för referensgruppen.

Vad skulle det innebära om ni exempelvis lät externa fonder sköta förvaltningen av den svenska aktieportföljen?

Svar:

Andra AP-fonden förvaltar idag merparten av den svenska aktieportföljen internt. Om vi skulle lägga ut vår svenska aktieförvaltning externt skulle det bli dyrare. Dessutom skulle det innebära att ägarfrågorna i dessa bolag hanteras av externa fondförvaltare, vilket i sin tur innebär att vi skulle få minskat inflytande i dessa frågor. Något som både är ologiskt och olyckligt utifrån det uppdrag som AP-fonderna har bland annat när det gäller att hantera etik- och miljöfrågor. För näringslivet, i stort, är det viktigt med engagerade ägare.

Inom vilka områden samarbetar AP-fonderna?

Svar:

AP-fonderna samarbetar idag inom ett flertal områden där vi bedömer att detta är effektivt samt inte står i strid med vårt uppdrag. Exempel på sådana områden är Etikrådet, skattefrågor och upphandling av övriga externa tjänster. Vi analyserar och utvärderar löpande samarbetsområden. För närvarande ser vi tillsammans över våra kostnader för depåbank och informationssystem.

Hur ser ni på att fonden utvärderas av exempelvis institut, expertgrupper och media?

Svar: Det är bra att systemet löpande granskas och utvärderas. Själva arbetar vi med att löpande låta oberoende parter utvärdera vår verksamhet. Detta har för vår del lett till effektiviseringar och kostnadsbesparingar.

Vilka är fördelarna med nuvarande buffertfondstruktur?

Svar:

Nuvarande system har bland annat två viktiga fördelar. För det första medför fyra fonder en riskspridning. Genom att ha flera självständiga fonder som fattar egna beslut minskar man risken i systemet. Nuvarande struktur medför också en begränsad maktkoncentration på den svenska kapitalmarknaden och möjliggör ett ansvarstagande ägande från respektive fond.